Besvären styr
Det är besvären och deras påverkan på din funktion som bedöms, inte olyckan i sig.
Guide
Den medicinska invaliditetsgraden utgår inte från själva olyckan. Utan från de besvär som finns kvar när skadan är helt färdigläkt. Därför kan två personer som varit med om samma slags olycka få olika invaliditetsgrader.
Bedömningen av medicinsk invaliditet handlar om hur kroppen fungerar när den akuta skadan är läkt men du ändå har besvär kvar.
Det är besvären och deras påverkan på din funktion som bedöms, inte olyckan i sig.
Invaliditetsgraden fastställs först när vården kan bedöma att kroppen är helt klar med läkning och återhämtning vilket tidigast är ett till två år efter olyckstillfället.
Läkare och försäkringsbolag utgår från dina medicinska underlag - till exempel journaler. Ofta får du även lämna en egen beskrivning hur besvären påverkar din funktion.
Två personer kan återhämta sig olika och därför få olika invaliditetsgrader efter liknande händelser.
Nivåerna nedan visar förenklade exempel på besvär som kan förekomma vid lägre invaliditetsgrader.
1 %
Lindriga men bestående besvär, exempelvis lätt nackstelhet efter en whiplashskada eller en mindre rörelseinskränkning.
2 %
Kvarstående värk eller stelhet som märks vid belastning, exempelvis efter en halkolycka eller en mindre klämskada.
3 %
Bestående nackbesvär, nedsatt rörlighet eller känselbortfall som påverkar vardagen i viss omfattning.
4 %
Tydligare bestående värk, rörelseinskränkning eller nervpåverkan som återkommande påverkar vissa aktiviteter.
5 %
Mer märkbara varaktiga besvär, exempelvis kombinerad värk och nedsatt rörlighet som påverkar flera delar av vardagen.
Exemplen är illustrativa. Medicinsk invaliditet bedöms alltid individuellt.
Medicinsk invaliditet betyder på enklare språk "dina kvarstående besvär" och är ett mått på en varaktig nedsättning av kroppens funktion efter en skada. Graden anges i procent och bedöms utan hänsyn till vilket arbete du har.
Bedömningen utgår från medicinska tabellverk från Svensk Försäkring. Sådana underlag används bland annat i ärenden som prövas av Trafikskadenämnden och Patientskadenämnden. Privata personförsäkringar, exempelvis olycksfalls-, barn- och sjuk- och olycksfallsförsäkringar, använder också den medicinska invaliditetsgraden när ersättningen beräknas. Den slutliga ersättningen avgörs därefter av försäkringens villkor och det försäkringsbelopp som gäller för just din försäkring.
Läs mer hos Svensk Försäkrings medicinska tabellverk, Trafikskadenämnden och Patientskadenämnden.
Bedömningen görs när skadan är medicinskt slutbedömd och besvären bedöms vara varaktiga. Hur lång tid det tar beror på skadan och behandlingen.
Försäkringsbolaget fattar vanligtvis beslut med stöd av medicinska underlag och rådgivande läkare. I vissa ärenden kan beslutet prövas av en oberoende nämnd.
Ja. Det är de bestående besvären hos varje person som bedöms. Återhämtning och funktionspåverkan kan skilja sig även efter liknande olyckor.
Ja, invaliditetsgraden är en av uppgifterna som kan påverka ersättningens storlek. Även försäkringens villkor, försäkringsbelopp och andra faktorer spelar in.
Försäkringsbolaget behöver medicinska underlag som beskriver skadan, vården och de kvarstående besvären. Vilka handlingar som behövs kan variera mellan ärenden.
Exempel på kvarstående besvär som ibland kan leda till en medicinsk invaliditetsbedömning på 1–5 % är lättare rörelseinskränkningar, bestående nack- eller ryggbesvär, nedsatt känsel, mindre nervpåverkan eller kvarstående värk efter frakturer, halkolyckor, trafikolyckor eller klämskador. Bedömningen görs alltid individuellt och utgår från hur skadan påverkar funktionen när besvären blivit varaktiga.
Claimer hjälper dig att förstå hela skadeprocessen och visar steg för steg vad du behöver göra – från skadeanmälan till beslut.